någon frågade dig om du var lycklig? Skulle du automatiskt svara: Ja så klart. Eller skulle du säga: Vi kan väl inte vara lyckliga hela tiden. Eller skulle du svara som jag: Nej så klart inte.

Om du svarat nej på frågan, vad skulle det krävas för att du skulle vara lycklig? Vilka skulle du bli tvungen att såra för att känna dig lycklig?

För mig är svarat nej av den anledningen att jag skulle såra allt för många för att jag skulle bli lyckligare. Än en gång tänker jag på andra istället för mig själv.

Hur många skulle stå i vägen för din lycka?

Idag blev det dock lite tårta för att fira pappa men sen blev det också en promenad på 45 min. Jösses vad jobbigt det var, eller kanske inte men jag blev svettig vilket jag tar som ett bevis på att det hade någon sorts verkan på mig.

I morgon så börjar då mitt nya liv..... Får som sagt se hur länge det nya livet orkar leva innan jag ger upp.

Absentem laedit, qui cum ebrio litigat – "Gräl med en drucken drabbar en som ej är där"