Ska livet verkligen vara så här svårt att leva? Ska det inte finnas några som helst ljuspunkter? Ska allt bara gå rätt åt helvete hela tiden? Får man aldrig pusta ut och tänka, nu har det äntligen vänt? Tydligen inte.

Idag förlorade jag ett syskon men mina föräldrar förlorade inte ett barn. Tro inte att jag kommer gråta några tårar över hen utan mer av glädje att slippa allt skit hen föst över oss i alla dessa år. Lycka till i livet som tyvärr verkar vara på väg att gå åt helvetet för dig men det är den vägen du valt att vandra, i ensamhet. 

ÄNTLIGEN ÄR JAG FRI!!!!!