Ok Robert Pattinson var som han var. Jag tror hans storhetstid hos mig är över åtminstone fram till november.....

Reese Witherspoon underbar som vanligt, lite malplacerad bland en massa brittiska kändisar.

Hugh "dr House" Laurie kan sjunga vilket jag visste från att ha sett honom i Jeeves & Wooster.

med Robert Pattinson, Reese Witherspoon och Hugh Laurie. Kan det bli bättre?

Kl 20:15 ska sitta framför dumburken då.

Min mobiltelefon har varit avstängd i tre veckor och gissa hur många meddelanden eller missade samtal jag hade när jag öppnade telefonen?

Inte ett enda. Då känner man sig älskad och saknad av många. Varför jag ens har telefonen är ett mysterium. Ingen ringer mig i alla fall.

Om det inte vore för mina föräldrar så skulle ingen sakna mig om jag försvann. Det skulle ta veckor om inte månader, år innan någon tänkte tanken: Var är hon den fula, feta tjejen som ingen egentligen gillar?

Om jag skulle få bestämma alldeles själv var jag skulle vilja resa för att komma bort från allt så vore det till ett moln. Tänk efter….det är långt från allt, man får vara i fred (förutom ett och annat flygplan), det är mjukt och gosigt, känner man för att göra livet lite jobbigt för människorna kvar på jorden så anordnar man ett litet kuddkrig och så vips snöar det eller så öppnar man kranen och vips så regnar det. Vill man göra livet ännu mer besvärligt så ser man till att krocka med ett annat moln och vips åska.

Ja i fantasin är allt möjligt, tyvärr bara i fantasin.

Vad har en storbröstad blondin gemensamt med en tjockis?
Vi tas inte på allvar av andra människor.
Du skulle aldrig lita på en stadsminister med bröst som Dolly Parton och en urringning ner till naveln. Eller en president som var stort som ett hus.
Du skulle ha en hel del andra tankar och frågor än de du egentligen skulle ha.

Men skulle personligen aldrig vilja vara en storbröstad blondin eftersom jag passar inte i den hårfärgen (har provat) och jag har redan ont i ryggen så varför bära runt på två stora tunga ballonger när jag kan slippa.

Känner ni igen känslan av att vakna en fredag morgon trött och jävlig för att sedan inse att i morgon behöver man inte gå upp före solen? Visst är det en helt underbar känsla? Den känslan hade jag i morse efter att ännu en morgon vaknat före klockan. Det är också en underbar känsla, att hinna stänga av klockan ingen den ringer. Det värsta som kan hända på mornarna är när klockan ringer och yrvaket försöker man komma på vart ljudet kommer från. Sedan trycker man på snooze-knappen gång på gång och ingenting händer. Till sist får man tyst på eländet och då är morgon redan förstörd. Hela dagen blir fel bara för denna förbannade klocka….

Har någon hört hur det låter när någon försöker flå en katt? Inte jag heller men kan tänka mig att det låter som när min granne sitter och sjunger för sig själv om kvällarna. Första gången jag hörde henne trodde jag att någon råkat sätta sig på en just en katt. Insåg ganska snabbt att oljudet kom från huset. Det är mer ett ylande än ett skrik. Hon försöker i alla fall sjunga det måste hon ha en eloge för men det låter förjävligt. Att hon inte inser att ALLA i huset kan höra henne är ett mysterium för mig. Eller också så bryr hon sig helt enkelt inte. Personligen försöker jag se till att inte ha för mycket ljud för mig, i alla fall inte på kvällarna.
Nu sitter hon inte och sjunger bara för att. Hon gör det när hon är full, vilket är typ varannan kväll.

Jag kan se henne stå inför Idol-juryn och yla på. Hon platsar tillsammans med alla andra wannabe-idoler som tror att dem kan sjunga.