Känner du dig malplacerad i livet. Som om du egentligen inte hör hemma här. Som om alla runt omkring dig vet sanningen men ingen vill/vågar/kan tala om det för dig. Välkommen då till mitt liv.

I min verklighet går alla vidare med sina liv. Sköter sina jobb, sitt hem och sina liv. Vid ögonkontakt drar dem snabbt bort blicken för att slippa visa sina rätta jan. För att bäst upprätthålla ordningen har dem så lite kontakt med mig som möjligt men kan inte ignorera mig helt då många ändå är beroende av mig om så bara indirekt.

I denna verklighet är det inte tillåtet att vara annorlunda och udda. Det är inte tillåtet att vara antisocial och ha dåliga dagar.

Man ska klistra på ett falskt leende och möta motgångar med positivitet.

I denna verklighet är det tänkt att vara perfekt på alla punkter. Att sticka ut är inte tillåtet.

Igår kväll regnade det eller det var väl mer snöblandat. I morse när jag vaknade så hade det kommit 5 cm nysnö men det regnade. Slaskigt värre ute. Byxbenen var blöta nästa upp till knäna men så går det när man inte tänker sig för och inte viker upp dem. Det var rätt kul dock att köra bil i slasket. Det var ju inte så att bilen åkte dit jag ville utan verkade ha en egen vilja.

Problemet vi kommer att ställas inför nu är att det kommer att bli minusgrader i helgen och gissa vad som då händer med slasket? Jo det fryser till och det kommer att bli svinhalt. Tur att man inte ska någonstans i helgen utan ska sitta hemma och kura.

Har nu suttit på jobbet och nått mitt mål för dagen. Vad gör jag resten av dagen? Jobbar så klart. Ska dock inte försöka mig på något sorts rekord utan ska ta det lugnt med tanke på att nacken börjar spöka igen. Kom på att jag bara haft en paus på 15 min på hela förmiddagen. Jösses vad man glömmer bort vad man lovat sig själv.

Hur många gånger har dem kört Siba reklamen i jul? Ett par miljoner gånger känns det som. Ibland har den dykt upp tre gånger under samma reklapaus. Hur dåligt går det för företaget egentligen? Eller hur bra? Reklamen kan ju inte vara billig. Problemet med Siba är att allt dem gjort reklam för under julen har man kunnat hitta billigare hos konkurrenterna. Tyvärr har Siba allt för höga priser och en OTROLIGT dryg reklamkampanj. Att VD:n ställer upp i reklamen betyder ju bara att ingen av dem anställda vill skämma ut sig för svenska folket.

Jag föll i alla fall inte för deras reklam utan hittade min mellandagsjulklapp hos trogna CDON...billigare än någon annan av dem stora företagen. Tacka vet jag internet...... den som letar den finner.

Packa det du kan tänka dig behöva under en resa på en månad. Ta med dig alla dina pengar eller det du kan avvara. För säkerhets skull ta med dig passet man vet aldrig. Möt mig vid parkeringsplatsen och sen åker vi. Vart då undrar du? Varför inte överallt. Det är just det som är charmen. Vi tar till höger i rondellen och ser vart vägen bär. Vi startar på morgonen och sätter en kilometergräns för dagen. Då stannar vi och hittar ett ställe att sova på och stannar. Nästa morgon bestämmer vi oss för att stanna under dagen och se vad just det stället har att erbjuda. Sedan stannar vi en natt till eller så åker vi vidare till nästa ställe.

Vore det inte skönt att lämna allt en stund och åka ut på ett äventyr? Hänger du med?

Första stoppet....... 10 mil bort till höger i rondellen.

Tisdag kväll dessutom. The Big Bang Theory ikväll kl 21. Yes. Har sett fram emot det..... Annars blir det en tidig kväll i säng tillsammans med min bok som jag längtat efter hela dagen.

Nu är det bara två dagar kvar till helg.

Har tidigare skrivit om killen jag döpt till post-it killen då hans telefonnummer blev nedskrivet på en post-it lapp. Han har nu gett upp hoppet om mig. Efter mycket om och men så kom vi överens om att vi skulle bara vara vänner men efter att jag svarat honom att det skulle funka för mig har jag inte hört ett ljud från honom. Han ville tydligen inte vara min vän....the story of my life.

Vem skulle vilja vara vän med mig då inte ens post-it killen vill det?

Av någon konstig anledning saknar jag honom lite. Det var kul att få sms och mail från honom. Kände att jag kanske ska öppna mig mer till honom och gjorde även det i slutet men tydligen ville han inte vara med längre.

Nåja, det är hans bekymmer. Jag lider inte så värst mycket av det.

Vet förresten vart han är..... på dejtingsidan där även jag är men har inte tagit kontakt med honom då jag fått uppfattningen att han inte vill veta av mig längre. Han har olikt mig inte bytt alias.

Varför vill förresten alla killar se en bild av en tjej innan dem tar kontakt? Är det för att helgardera sig för att tjejen inte är ful, fet och äcklig eller är ni killar bara så jävla nyfikna?

Alla och då menar jag allt (ungefär 99 % vilket blir 99 av 100) begär att se en bild det första dem gör. Av 100 killar kanske, bara kanske en kille skriver ett litet försiktigt mail med texten: Hej, hur står det till?. När man se läser den killens profil reser sig nackhåren då man får känslan av att han bara är ute efter en sak och det är inte att hitta den stora kärleken.

Sen är jag alldeles för kräsen vad gäller killar. Han får inte se ut som ett muskelberg. Han får inte vara för kort (är själv cirka 170 cm). Han får inte har ett stort idrottsintresse (då menar jag att han i sin presentation börjat rabla upp en massa fotbollslag som han gillar). Han får inte vara fåfäng. Han får inte ha dålig musiksmak (då menar jag typ dansband. Har inget emot dansband men då skulle våra musiksmaker inte gå ihop över huvudtaget) Han får inte vara..... så mycket mer men listan blir allt för lång.

Jag vill ha en kille som är kramgo, flexibel, ärlig, romantisk, resesugen, djurvän, barnkär, matkunnig, händig, en helt vanlig kille alltså. Hur svårt kan det vara att hitta honom.

Kan ju inte gå fram till en kille på stan och fråga honom om han är allt detta på min lista? Eller kan man?

Hur kul skulle det vara att stå i kön på Ica och ta fram listan och börja ställa frågor till killen bakom dig?

Tror du han skulle svara eller ställa sig i andra kön? Gissar på det sista alternativet.

Har fastnat i pocket- och kärleksdramaträsket. Har i för sig hittat en ny favoritförfattare i Nora Roberts men det hennes böcker har gemensamt (i alla fall dem jag läst) är kärlek, kärlek och åter kärlek. Har plöjt igenom sju av hennes böcker och har tre liggandes som väntar på att bli lästa. Är helt såld på hennes böcker. Kan knappt lägga ifrån mig dem på kvällarna och längtar tills man får gå och lägga sig så jag får läsa lite mer.

Så här har jag aldrig kännt inför en bok tidigare (förutom kanske Twilight böckerna). Det känns bra men också lite obehagligt att en bok kan ha sådan dragningskraft. Nu är det väl bättre att man läser än sitter och tittar på tv kvällarna igenom men ändå.

Även nu när jag sitter på jobbet så känns det som att jag saknar boken och skulle vilja läsa lite. Har tänkt ta med boken till jobbet och läsa på lunchen men då riskerar jag att inte kunna sluta läsa och sen har jag inget att läsa hemma. Jobbigt. Detta om något är ett av I-världens stora problem, bra böcker.

Slutsatsen med allt detta läsande är att jag är kärlekskrank. Vill också hitta någon som älskar mig vilkorslöst som dem verkar göra i bok efter bok efter bok........

Helt otroligt. Massa kanaler men ingenting att titta på...förutom Zippy och hans vänner. Man kanske skulle gå och lägga sig i sängen och läsa en bra bok istället.

Nattinatti!