du en dag vaknade upp utan minne. Hela ditt liv är borta. Du känner inte igen någon. Skulle du acceptera det eller bryta ihop? Skulle du leva ditt "nya" liv som du tidigare gjort (efter vad alla berättar för dig) eller skulle du lyssna till alla och sedan ändra på det mesta?

Personligen skulle jag se fram emot att tappa minnet. Visst vore det tråkigt att inte minnas mina föräldrar men utöver det skulle jag inte sakna någonting. Jag skulle leva ett mer spontant liv, ett liv där jag inte överanalyserar allt.

Skulle inte vara rädd för att göra bort mig och inte tänka på jävla mycket på vad andra tänker och tycker. Skulle inte vara rädd för att tala om för folk vad jag verkligen tycker om dem.

Skulle nog vakna upp en morgon lycklig, lycklig över att inte minnas mitt gamla liv.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Bra mot mjäll men inte mot FINNAR!!!!

Vad f-n håller politikerna på med? Ska inte de vara förebilder för andra och visa att man kan "leka" med andra även om man inte alltid tycker lika. Börjar bli trött på denna dagisvariant på politik som Sverige sysslar med just nu. Är så j-vla trött p...

Mörkret väller in och verkar inte vilja försvinna. Det blir faktiskt mörkare och mörkare för var dag även om jag trodde det var omöjligt.  Hur länge orkar själen innan den rasar ihop? Jag känner sprickorna i fasaden och börjar även nu se dem. Störr...

Upptäckte igår att Walter inte fanns på sin vanliga plats när jag kom på morgonen. Trodde att han bara gömt sig. Idag upptäckte jag dock att Walter verkar vara borta, finns inga spår efter honom så jag måste tyvärr inse att Walter är död.    Trod...

Trodde det jag gjorde skulle göra saker och ting bättre. Trodde att kanske något bra kunde komma ut ur det. Men så fel jag kunde ha. Kommer aldrig mer göra "det rätta" för det blir fel i alla fall. Har såret och tryckt ner en person som redan mer ell...