Själv satt jag omedvetandes i köket hos mina föräldrar när någon kommer in och säger att ett plan har flugit in i World Trade Center i New York. Min första tanke är att det är ett litet enmotorigt plan med en nybörjarpilot som inte visste vad som var höger eller vänster på spaken.

Jag går och sätter på TV och träffas omedelbart av en bild av ett brinnande torn. Sekunderna senare ser man ett plan som flyger rakt in i det andra tornet. Inser då att detta var inget enmotorigt plan utan ett större. Inser kanske inte då att det satt människor ombord men tanken slår mig efter att kameran zoomat in planet och man ser tydligen fönsterrutorna på planet. Herregud det är ett passagerarplan.

När sedan nyheten om att ännu ett plan har störtat in i Pentagon i Washington börjar hjärnan stängas av. Har dessa något samband med varandra? Det ofattbara händer och ännu ett plan är i luften och den är på väg mot Washington. Minuterna senare får man veta att planet har kraschat i Pennsylvania.

Passagerarplan brukar ta ett x-antal hundra passagerar vilket betyder att tusentals människor dött bara i planen.

Tillbaka till bilderna med dem brinnande tornen och människor som förgäves försöker göra sig sedda genom att vifta i fönstren eller förgäves försöker hoppa för att rädda sig själva. Logiskt sett vet nog alla att man kan inte överleva ett hopp från över 90 våningar men vad är alternativen. Hoppa eller brinna? Vad skulle du välja?

Tiden går och plötsligt börjar en av tornen röra sig, neråt. Det rasar med ett enormt dammoln till följd. När dammet knappt lagt sig kommer nästa moln från att det andra tornet rasat ihop. Nu är det inte längre tal om hur många som klarat sig utan hur många har inte gjort det.

Hela resten av den dagen och hela påföljande natt satt jag som fastklistrad framför CNN och försökte förstå vad som hänt i ett av dem underbara länderna jag någon gång skulle vilja se med mina egna ögon. Tvillingtornen var något som jag önskade få se men nu fanns bara en hög av rykande, varmt stål….. Tårarna var aldrig långt bort den natten.

Nu så här 10 år efter katastrofen har mina känslor för USA ändrat karaktär. Tyvärr inte längre ett land som finns på min lista över: Länder att se innan jag dör utan bara ett land Over there!

Men mina tankar går till alla drabbade. Alla dem som inte klarade sig. Alla vi som satt där framför tv:n och försökte förstå.

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

  Bra mot mjäll men inte mot FINNAR!!!!

Vad f-n håller politikerna på med? Ska inte de vara förebilder för andra och visa att man kan "leka" med andra även om man inte alltid tycker lika. Börjar bli trött på denna dagisvariant på politik som Sverige sysslar med just nu. Är så j-vla trött p...

Mörkret väller in och verkar inte vilja försvinna. Det blir faktiskt mörkare och mörkare för var dag även om jag trodde det var omöjligt.  Hur länge orkar själen innan den rasar ihop? Jag känner sprickorna i fasaden och börjar även nu se dem. Störr...

Upptäckte igår att Walter inte fanns på sin vanliga plats när jag kom på morgonen. Trodde att han bara gömt sig. Idag upptäckte jag dock att Walter verkar vara borta, finns inga spår efter honom så jag måste tyvärr inse att Walter är död.    Trod...

Trodde det jag gjorde skulle göra saker och ting bättre. Trodde att kanske något bra kunde komma ut ur det. Men så fel jag kunde ha. Kommer aldrig mer göra "det rätta" för det blir fel i alla fall. Har såret och tryckt ner en person som redan mer ell...