1. Motion kan lindra depression

Tre pass i veckan är lika effektivt som antidepressiv medicin eller terapi, enligt en ny studie från Karolinska institutet och Lunds universitet.

Jag: Tränar cirka 1 tim 5-6 gånger i veckan. Är inte mycket gladare för det. Ok visserligen har man gått ner ett antal kilon i vikt men humöret är inte mycket bättre. Visst känner man sig lättare och lite bättre efter varje träningspass men det håller i sig cirka 15-30 min och sedan är man sitt vanliga tråkiga, deprimerande jag igen.

2. Inför regelbundna matvanor

Ät frukost, lunch och middag – och försök äta så sunt som möjligt.

Jag: Vem kan äta kl 6 på morgonen? Bara tanken på att stoppa i mig mat den tiden på dygnet får magen att vända sig. En kopp kaffe och jag är redo för dagen. Resten av dagen känner jag mig helt enkelt inte hungrig av någon anledning….

3. Sov gott

Vilket är lättare sagt än gjort för den med sömnproblem. Många blir hjälpta av kognitiv terapi.

Andra knep är att varva ner och släcka alla skärmar några timmar före läggdags, och att ha svalt och mörkt i sovrummet.

Jag: Sover som en baby om nätterna. Visst i perioder har man svårt att somna, då hjärnan går på högvarv och inte går att stänga av. Kompenserar det dock med att sova 10-11 timmar på helgerna så är aldrig egentligen trött pga sömnbrist.

Sovrummet är som ett kylskåp i alla fall på vintrarna då elementet är avstängt.

4. Avslappnande träning

Yoga, meditation och mindfulness har dokumenterat goda effekter mot stress i samband med olika medicinska tillstånd som depression.

Jag: Flummigt enligt mig. Har provat sitta och blunda och inte tänka på något men det är svårt när hjärnan inte vill vila. Tankar ploppar upp hela tiden, allt oväsentligt man bara kan tänka sig.. Hur ber man en hjärna att ta ett break?

5. Umgås med djur

Frigör ämnet oxytocin i våra kroppar. Effekten kan liknas vid en inre drog som stimulerar våra belöningssystem dopamin och serotonin.

Jag: Umgås dagligen med djur. Håller med att man är mycket mer avslappnad men då gäller det att djuret man umgås med också är avslappnat. Ett stort problem när djuret verkar ha någon form av djur-ADHD….. Det kanske är jag som har den effekten på djuret? Det var en ny tanke!

6. Massage och sex

Frigör också oxytocin.

Jag: Massage gör ont. Har provat det och kände mig definitivt inte mer avslappnad. Huvudmassage är det jag kan sträcka mig till, hur underbart som helst men måste hitta någon som kan utföra detta…

Vad gäller sex så är ju det ett STORT problem. Har ännu inte hitta någon som vill ha detta med mig. Kanske därför jag är deprimerad? Ha vilket skämt, jag visste ju redan varför jag är deprimerad så varför en fundera över det.

7. Vistas i naturen

Minskar stressen och stärker vårt välbefinnande.

Jag: Då man har lätt fobi för allt som flyger och låter så är naturen inte så jädra avslappnande. Att behöva vara på helspänn hela tiden och vifta bort oönskade gäster gör att man har lite svårt att slappna av. Att man dessutom kan få Borrelia av en enda fästing och bli sjuk resten av livet i värsta fall gör att man inte liksom kan tänka avslappnande tankar och sätta sig ner i gräset för att bara vara. Det börjar krypa i skinnet vid bara tanken.

8. Avstå helt från alkohol

Jag: No problemas. Har aldrig varit ett problem. Det kanske är just tvärtom, för lite alkohol. Det sägs att man blir mer avslappnad med alkohol så jag kanske ska prova det istället??

Läser samma bok för sjunde eller åttonde gången. Är det normalt? Får inte nog av boken även om jag läst så många gånger. Får nästa abstinens när jag inte läser den. Mår bra av att läsa den, får ett inre lugn och allt känns bra på något konstigt sätt. Så det skadar ju inte att läsa den. Måste tänka på mitt inre lugn och välbefinnande just nu känner jag. Mår inte bra, är frustrerad och nedstämd. Då gör små saker, som att läsa samma bok om och om igen, livet lite lättare.

Det är mycket som händer just nu i mitt liv, eller egentligen händer det ingenting på vissa plan vilket är problemet. Saker och ting står och stampar på samma ställe hela tiden och kommer inte vidare. Det gör mig frustrerad, arg och ledsen. Vissa av dessa saker kan jag inte påverka även om jag skulle vilja. Andra visst men väljer att inte göra det då dessa är sekundära till dom stora problemen och har inget att göra med mina känslor indirekt. Dessa saker får jag ta tag i när dom stora problemen är lösta om dessa någonsin löser sig.

Idag av någon anledningen känner jag mig extra stor och tjock. Vågen visar att jag inte gått ner ett enda hekto och det är deprimerande. Känner mig uppblåst, tjock, fet, stor, äcklig allt ni kan tänka er. Är en stor fet klump.

Varför kan inte min hjärna hänga med viktnedgången och försöka intala mig att du ser bra ut med tanke på att du förlorat 45 kg. Men nej då, hjärnan säger att det är inte nog, jobba hårdare!!!! Jävlar....

Är det bara jag som tycker att dom grekiska ministrarna som man sett på tv senaste tiden är lite sliskiga och slimiga? Får gåshud varje gång jag sett den nu f d finansministern. Nackhåret reser sig och det går rysningar i kroppen. För att inte tala om deras premiärminister. Jag tar ingen av dom på allvar, tycker mest båda har pratat strunt och uttryckt sig arrogant.

Men det som besvärar mig mest är att bådas sätt att vara och prata påminner om något helt annat än politik. Ush!!!

Jag har för första gången på säkert 15 år köpt en baddräkt. Inte för om jag vet om jag ska ha på mig den men jag har en om jag skulle känna för att hoppa o plurret. Gillar baddräkten av en enda anledning: Den håller in min slappa degmage…..  Det kändes inte ens jobbigt att prova den i affären vilket jag aldrig hade gjort tidigare. Hade nog tagit en storlek som jag tror skulle passa, hoppas på det bästa och köpa den. Nu gick jag faktisk till provhytten och provade den på riktigt. Den satt som en smäck. Måste erkänna att man såg rätt ok ut i den…Hade kanske hoppats på att den skulle ha haft ben, för mina ben, överdelen av låren är lite slappa och hänger så önskar att något kunde hålla in huden. Kanske skulle ha köpt en grodmansdräkt, en med korta ben och armar….. Kanske till nästa sommar för att se vart detta bär av med slapp och hängande hud……  

Ibland krävs det något för att ändring ska bli aktuell. Det spelar ingen roll hur mycket vi andra försöker pusha, påpeka eller tvinga fram det. Det händer när personen är redo. Men problemet är att man har hört detta så många gånger tidigare att man liksom har tappat förtroendet så jag tänker den här gången inte hoppas allt för mycket förrän jag ser det med egna ögon. Men en början är att det inte kom från oss den här gången, inget vi tvingat fram utan det kom från rätt person.

En tuff tid framöver om det nu fortfarande är aktuellt. Mycket kan hända under en natt har vi upptäckt. …..

Har länge undrat om jag verkligen är så unik som jag tror. Är en person som varit singel jättelänge och har väl mer eller mindre kommit fram till att har det inte hänt ännu lär det inte hända. Sen att jag är alldeles för blyg och rädd av mig för att ta kontakt med främmande män så ser det ännu mörkare ut för mig. Har alltid varit tjock och då menar jag tjock. Fet, äcklig ja ni vet alla hemska ord man kan komma på. Har aldrig älskat mig själv, inte ens gillat någon del av mig. Har alltid blivit ledsen varje gång jag råkat se mig själv i spegeln. Vem i ens sina vildaste fantasier skulle vilja ha någon som ser ut så?

Nu 45 kg lättare är självförtroendet fortfarande nere i botten och ser mig tyvärr fortfarande som denna fetknopp till tjej varje gång jag tänker på mig själv och varje gång tanken om att försöka hitta en partner dyker upp. Tyvärr har min hjärna inte hängt med över huvudtaget under denna förändring.

Sen det faktum att man bor i en mindre kommun gör att dem flesta redan har sina förutfattade meningar om alla. Då är det svårt att bevisa för folk att man har förändrats även om man nu skulle vilja göra det.

Det sägs att för att kunna älska någon annan måste man älska sig själv. Undrar om det verkligen stämmer? För om det gör det så är det kört för mig.