SÅ KLART I

Fick ett svar från....(hmm vad ska jag kalla honom för då?) Hurtbullen, han som ville träffa mig någon gång i framtiden. Efter senaste mailet känner jag att nä vi förblir nog mailvänner och behöver inte ses. Den karln tänker bara på träning, träning och träning.

Han verkar träna varje dag och i helgen ska han gissa vad.... träna. Han har uppmanat mig att träna och när folk börjar tala om för mig vad jag borde göra blir jag bara loj. Har svårt för hurtbullar över lag och känner att vi förmodligen inte har så mycket gemensamt. Många hurtbullar tänker bara på träning och lever för sin träning. Det gör inte jag.

Han kan gott träna på i helgen. Mig kommer han aldrig att få in på ett gym!

Adjö hurtbullen..... Trevlig att ha fått lära känna dig.

Har haft mailkontakt men en kille (som "mailvänner" inget mer) ett tag nu och vi har väl skrivit lite allmänt om livet och våra situationer.

Nu så kläcker han ur sig en fråga som jag bävat för: Ska vi hitta på något tillsammans?

Vad fan svarar man? Alarmklockorna började ringa, högt och länge. Efter mycket funderande på bra ursäkter osv bestämde jag mig för att vara ärlig.

Svarade att jag pga feghet just nu inte vill träffas. Då svarade han tillbaka: Vi får se vad som händer framöver. Vill gärna träffa dig.

Ja vi får väl se….. Det är annorlunda med den här killen än vad det var med post-it killen. Han bodde i stan och därför blev jag lite skraj.

Den här andra killen bor cirka 10 mil bort i en stad jag besökt många gånger. Det är inget "romantiskt" mellan oss utan är mailvänner (i alla fall jag….??). Hittills har inget vi skrivit om handlat om relationer osv.

Känner honom inte och vill nog veta mer om honom innan jag ev kan tänkas träffas… Får se om han accepterar detta eller om han pushar på ännu mer. I så fall tackar jag för mig.