Robin Williams änka kräver mer pengar från arvet efter honom eftersom hon inte har råd att betala hyran på huset hon delade med sin man. Då kanske det är dags att sälja huset och flytta till något mindre som man har råd med.

Om hon nu har tilldelats ett antal miljoner i arv så kan man väl inte kräva mer. Den döde har enligt ett testamenta sagt hur mycket var och en av efterlevande ska ha. Därmed kan man ju inte ”kräva” mer bara för att man inte har råd att bo i ett hus.

Förstår inte människor som efter att partnern dött plötsligt blir ett pengartörstande monster. Undrar om dom var så medan partnern levde? Förmodligen inte får då kom ju pengarna in i en strid ström. Men när den som tjänat alla pengarna plötsligt inte finns så får man panik och inser att man inte längre har råd med det liv man en gång levt.

Hoppas att denna änka får lov att flytta från sitt hus då jag anser att giriga människor inte har rätt till något mer än vad som tilldelats dom.

Varje dag läser man om människor som blivit lurade på nätet av att man antingen gett ut sina bankkoder, skickat pengar till sin nya ”internetvän” eller att man köpt något som låter för bra för att vara sant för 1 kr.

Nu undrar jag bara hur dumma är människor egentligen? Går man verkligen på allt detta? Skulle någon be mig om pengar skulle jag be personen fara och flyga. Skulle någon ”bank” kontakta mig för att få mina bankkoder skulle jag slänga mailet, i alla fall efter att ha läst så många artiklar om att bankerna inte tar kontakt med sina kunder mailledes. Skulle jag hitta världens bästa pryl för 1 kr och jag vet att saken kostar mer 10 gånger så mycket i verkligheten skulle jag direkt fatta att det är något lurt på gång.

Tyvärr tar allt för många för givet att saker som händer på nätet inte kan vara skadligt. Det talar ju bara om att människan som ras är otroligt lätt att lura. Att man sedan hör av sig till tidningarna och beklagar sig gör ju bara att folk tycker att man gjort bort sig och skrattar åt en. Det gör i alla fall.

Nu kan mina tankar kring detta bero på att jag inte litar på människor över huvudtaget, oavsett på nätet eller i verkligheten. Tror alltid det värsta av folk och hittills (peppar peppar) har jag haft rätt så varför ändra mig.

Förstår inte varför ”smala” människor vikthånar människor som kanske inte är pinntunna och anorektiska.  Ta t ex Kelly Clarkson. Hon har blivit vikthånad av alla möjliga smala idioter till människor. För att hon gått upp i vikt efter att hon fått sitt första barn. Vet ni vad, graviditetsvikten ramlar inte bort av sig själv när väl ungen kommer ut. Många får kämpa med den resten av sina liv. Men dessa smala och väldigt arroganta människor tycker så fort man lagt på sig lite att man är en tjockis. Underbara budskap att sända alla barnen. Inte konstigt att fler och fler får ätstörningar. Deras vuxna rollmodeller tycker ju att det är fel att ha några kilon övervikt.

Har alltid tyckt att smala människor saknar empati för andra. Av någon anledning är dom flesta smala människor arroganta, elaka och lever i en påhittat värld där bara andra smala människor är välkomna.

Vi överviktiga har fått utstå en hel del under våra uppväxter som gjort att vi kan förstå vad andra går igen, kan visa empati för andra och inser att vi ser alla olika ut. Men som jag skrev så betyder inte det faktum att du är ”snygg och smal” att du har något innanför ditt pannben. Många gånger ekar det tomt…..

Tacka vet jag oss som har lite hull på kroppen och som ser världen som en plats där vi alla kan samsas (så länge du inte är en ”elak smal människa”, för er finns en plats att åka till och den heter icke planeten Pluto om jag fick bestämma).  

Att Sverige demokraterna är största partiet just nu förvånar nog inte många. Det har ju gått uppåt för dom sedan några år. Att samhället ser ut som det gör på vissa ställen gör ju att folk tröttnar. När saker och ting inte fungerar gör att människor blir frustrerade. Alla som håller på SD är nödvändigtvis inte rasister som många tycks tro. Det är bara folk som helt enkelt har tröttnat på hur politikerna tänker och hanterar vissa saker. Att nu göra en undersökning så nära inpå ett brott som utfördes på en viss möbelaffär och följderna av den gör ju att statistiken tyvärr visar denna tendens.

Måste dock hålla med SD om att vissa saker måste det bli förändring på. Invandrarpolitiken måste ses över och svängdörrarna måste stängas. Att sedan säga nej till all invandring vill varken SD eller jag. Tycker bara att man ska ha striktare regler på vilka som ska få komma och stanna.

Bor man i en liten kommun så märks det när det kommer 500 nyanlända. Dessa ska ju bo någonstans och det finns inte ens lägenheter för den befintliga befolkningen. 500 nyanlända i t ex Stockholm är som en fiskskit i havet, det märks knappt. Bättre fördelning bland kommunerna och bättre framförhållning. Se till att bostäder finns, som dessutom är fungerande sådana.

Ärligt talat är det verkligen en nyhet att Camilla Läckberg ska ha barn?

När man går in på Expressen eller Aftonbladet förväntar men sig få läsa riktiga nyheter. Istället har man som en liten Extra att Camilla Läckberg är gravid. Är det en viktig nyhet. Att ännu en kändis ska ha barn med ännu en ny man är inte viktigt i min värld. Att kändisar eller människor över lag inte kan hålla sig till en partner utan måste nödvändigtvis skaffa sig ett ”kärleksbarn” med nya relationen är ju så fel som det kan bli. Man behöver inte skaffa barn med första bästa som visar intresse. Ger denna relation ett par år sedan är det adjö ponken….

Jag känner konstant saknad efter en person som jag knappt känner. Sist jag hörde från hen var förra sommaren. Därefter har jag så gott som varje dag tänkt på hen och nästan längtat efter kontakt. Eftersom jag inte hört något på över ett år tolkar jag tystnaden som att hen inte vill ha någon kontakt med mig vilket jag har full förståelse för. Men jag saknar hen, den person jag kunde tänka mig spendera mitt liv med men av flera anledningar blev det inte så. Saknaden är jobbig och svår. Ett stort hål i bröstet som inte går att fylla. Ett stort mörker varje gång jag tänker på det som skulle ha kunnat bli.

Vid ett tillfälle fick jag höra att hen förmodligen älskar mig. Det skrämde skiten ur mig men så här i efterhand tror jag att jag kände det samma. Första och förmodligen enda gången jag kände så. Men nu är allt förlorat och kvar är tomheten och smärtan…..

1. Motion kan lindra depression

Tre pass i veckan är lika effektivt som antidepressiv medicin eller terapi, enligt en ny studie från Karolinska institutet och Lunds universitet.

Jag: Tränar cirka 1 tim 5-6 gånger i veckan. Är inte mycket gladare för det. Ok visserligen har man gått ner ett antal kilon i vikt men humöret är inte mycket bättre. Visst känner man sig lättare och lite bättre efter varje träningspass men det håller i sig cirka 15-30 min och sedan är man sitt vanliga tråkiga, deprimerande jag igen.

2. Inför regelbundna matvanor

Ät frukost, lunch och middag – och försök äta så sunt som möjligt.

Jag: Vem kan äta kl 6 på morgonen? Bara tanken på att stoppa i mig mat den tiden på dygnet får magen att vända sig. En kopp kaffe och jag är redo för dagen. Resten av dagen känner jag mig helt enkelt inte hungrig av någon anledning….

3. Sov gott

Vilket är lättare sagt än gjort för den med sömnproblem. Många blir hjälpta av kognitiv terapi.

Andra knep är att varva ner och släcka alla skärmar några timmar före läggdags, och att ha svalt och mörkt i sovrummet.

Jag: Sover som en baby om nätterna. Visst i perioder har man svårt att somna, då hjärnan går på högvarv och inte går att stänga av. Kompenserar det dock med att sova 10-11 timmar på helgerna så är aldrig egentligen trött pga sömnbrist.

Sovrummet är som ett kylskåp i alla fall på vintrarna då elementet är avstängt.

4. Avslappnande träning

Yoga, meditation och mindfulness har dokumenterat goda effekter mot stress i samband med olika medicinska tillstånd som depression.

Jag: Flummigt enligt mig. Har provat sitta och blunda och inte tänka på något men det är svårt när hjärnan inte vill vila. Tankar ploppar upp hela tiden, allt oväsentligt man bara kan tänka sig.. Hur ber man en hjärna att ta ett break?

5. Umgås med djur

Frigör ämnet oxytocin i våra kroppar. Effekten kan liknas vid en inre drog som stimulerar våra belöningssystem dopamin och serotonin.

Jag: Umgås dagligen med djur. Håller med att man är mycket mer avslappnad men då gäller det att djuret man umgås med också är avslappnat. Ett stort problem när djuret verkar ha någon form av djur-ADHD….. Det kanske är jag som har den effekten på djuret? Det var en ny tanke!

6. Massage och sex

Frigör också oxytocin.

Jag: Massage gör ont. Har provat det och kände mig definitivt inte mer avslappnad. Huvudmassage är det jag kan sträcka mig till, hur underbart som helst men måste hitta någon som kan utföra detta…

Vad gäller sex så är ju det ett STORT problem. Har ännu inte hitta någon som vill ha detta med mig. Kanske därför jag är deprimerad? Ha vilket skämt, jag visste ju redan varför jag är deprimerad så varför en fundera över det.

7. Vistas i naturen

Minskar stressen och stärker vårt välbefinnande.

Jag: Då man har lätt fobi för allt som flyger och låter så är naturen inte så jädra avslappnande. Att behöva vara på helspänn hela tiden och vifta bort oönskade gäster gör att man har lite svårt att slappna av. Att man dessutom kan få Borrelia av en enda fästing och bli sjuk resten av livet i värsta fall gör att man inte liksom kan tänka avslappnande tankar och sätta sig ner i gräset för att bara vara. Det börjar krypa i skinnet vid bara tanken.

8. Avstå helt från alkohol

Jag: No problemas. Har aldrig varit ett problem. Det kanske är just tvärtom, för lite alkohol. Det sägs att man blir mer avslappnad med alkohol så jag kanske ska prova det istället??