Jag kanske bara är för dum för att förstår men hur i h-lvete kan ett land gå i konkurs? Är man ett företag och inte kan betala sina skulder så stänger man butiken, avskedar anställda och går vidare. Men hur gör man som ett land? Stänger gränserna, slänger ut befolkningen och släcker ner?

Att man sedan år efter år fortsatt pumpa in pengar i landet för att undvika det som nu verkar vara på väg har ju gjort att skulderna ökat och chansen att kunna betala tillbaka är mer eller mindre icke existerande. Kunde man inte betala tillbaka tidigare skulder hur fan ska man kunna betala tillbaka ännu mer skulder nu?

Personligen tycker jag att Grekland kunde gott och väl ha gått i ”konkurs” för flera år sedan. Då hade kanske landet med eller utan hjälp varit ett mer eller mindre fungerande land. För som det verkar nu är det en tidsfråga innan befolkningen säger sitt ……..

Har i många år trott att jag är kräsen av mig vad gäller hitta en partner. Har många gånger valt att inte ta kontakt med folk pga bagateller, t ex att han har barn, bor för långt bort (även om det är i nästa stad), är en motionsfreak, lyssnar på punk, är för gammal (då talar vi 3-4 år äldre....), för ung (samma där 3-4 år yngre), ser för snobbig ut på sin profilbild (då talar vi nätdejting som är den enda dejtingen jag håller på med) osv osv osv. Helt idiotiska saker att hänga upp sig på egentligen. Har nu insett att jag är inte kräsen, för det mesta, utan det handlar om rädsla. Är helt enkelt rädd och alldeles för osäker på hur man fångar någons uppmärksamhet.

Där nu sa jag det, nu är det officiellt. JAG ÄR EN FEGIS och då får man skylla sig själv för att man är singel och så kommer att förbli så länge jag lever.  

Har man skilt sig från din fd, hen har därefter träffat en ny där förhållandet tyvärr inte höll och nu när hen inte har någon att vända sig till ska man som fd hjälpa till i hens vardag?

Personligen tycker jag inte det. Är man skilda så är skilda. Man ska inte vara någons "att vända sig till person" bara för att hen inte kan ta foten ur sitt arsel och sköta sitt liv.

Tydligen är jag ensam om att tycka så här. Har man barn tillsammans ska man så klart se till att barnen har det bra och se till att hjälpa så mycket det går för att det ska fungera. Men att skjutsa till affären bara för att man själv inte orkar ska inte ett ex göra oavsett om man har barn eller inte.

Fick jag bestämma skulle jag skjuta denne hen till månen, gräva en grop och slänga ner hen. Är så trött på beteendet även om jag bara indirekt bli berörd (inte mitt ex så detta handlar inte om mig tack och lov för då hade personen i fråga fått höra ett och annat sanningens ord).

Börjar fundera på om detta är ett normalt beteende för INGEN verkar reagera.......... Tycker synd om exet som får fixa och dona, tro mig det kommer snart att brista och det blir ingen vacker syn. I för sig skulle idioten (kallar hen för det...) inte få någon hjälp då och då skulle det ju vara ännu mer synd om hen...och det går ju inte för sig (sarkasm om någon skulle undra.....)...

IDIOT!!!!!!!! Har aldrig tyckt så illa om någon som jag gör om denna person. Tål inte människan. Ser rött så fort namnet nämns och har hittills hållit allt inom mig men i helgen råkade lite komma ut...

Enligt en artikel i Aftonbladet är tiggarna i landet förvånade över svenskarna hårda hjärtan och ovilja att skänka pengar.

Tror inte det är oviljan att skänka pengar utan mer rädslan för att pengarna som läggs i kopparna inte hamnar hos behövande utan hos någon som utnyttjar folk.

Personligen ger jag av principskäl inte pengar till någon som tigger, svensk, utländsk eller marsmänniska. Bor man här, har en fast bostad eller en rullande sådan och behöver pengar finns andra sätt att få dessa, pengar man har rätt till. Kommer man hit från ett fattigt land och tror sig kunna tjäna pengar för att sedan kunna åka hem och leva ett bättre liv får man faktisk skylla sig själv. Att man gör den många gånger dyra resan hit i tron att svenskarna kommer att kasta sina pengar på en lever man inte i verkligheten.

Jag tycker personligen det är jobbigt att gå till affären och mötas av en inte allt för trevligt klädd eller ren människa som antingen vifftar med en stor bild på en ”familj” med text som Hjälp oss vi behöver mat. Eller när någon rent ut ber om pengar så fort man sticker ut sitt huvud från affären.

Jag kan skänka pengar till Röda korset, Läkare utan gränser, UNHCR eller någon av dom andra organisationer som finns men inte till någon som sitter utanför Ica butiken.

Varför tjatas det hela tiden om att det är mer män i tv, på festivaler, film osv? Är det verkligen så viktigt att det är jämnvikt mellan könen överallt? Måste vi se lika många kvinnor på scener och filmdukar för att livet ska vara bättre?

Anledningen till att det är mer män på festivalscenerna är förmodligen för att det finns bättre och mer män inom musiken som gjort stora namn för sig (förutom några enstaka få stora kvinnliga namn). Sen kan det ju också bero på att kvinnliga musiker kanske har tackat nej till att vara med på alla otaliga festivaler.

Personligen har jag aldrig i mitt liv reflekterat över att det skulle vara mer män i tv-rutan, inom musiken jag lyssnar eller filmerna jag tittar på.

Personligen lyssnar jag på musik som är bra (det inkluderar tyvärr inte Zara Larsson som verkar vara otroligt engagerad i denna fråga, Taylor Swift som gör otroligt dålig musik eller andra dåliga kvinnliga musiker av något slag). Ser även på filmer som är bra (vilket många gånger innebär att det är en massa killar eftersom jag gillar actionfilm och där är 99 % män…. och att jag personligen gillar att se män på film än kvinnor).

Tv-programmen jag brukar titta på är även dessa 99 % med män eftersom jag inte gillar ”tjejiga-program” med folk som brister ut i sång när helst dom känner för det, kärleksdramor, män/kvinnor som söker kärlek osv.

Livet blir inte bättre av att hela tiden tjata om detta faktum. Det är som det är. Tror att det är personerna (kvinnorna) som inte fått en förfrågan att vara med som reagerar då dom känner sig utanför. Ni kanske helt enkelt inte är bra nog, har ni tänkt på det. Personligen lyssnar jag hellre på Sean Banan än Liza Larsson och då gillar jag verkligen inte Sean Banan....