Jag har en känsla av att om jag tar mig tid och verkligen funderar över min situation och mitt liv så skulle jag bryta ihop totalt. Får smått panikkänslor när jag ibland tänker allt för länge och djupgående på livet och tvingar mig själv då tänka på annat för att låta paniken komma. Tror att om något jobbigt skulle hände mig, typ att jag skulle förlora någon nära, så skulle jag inte kunna ta mig upp ur sängen på mornarna. Jag skulle sluta fungera och hjärnan skulle bara stänga ner. Har under mina snart 40 år inte låtit mig själv tänka efter för mycket och inte låtit mig själv ta tag i alla känslor som finns för jag vill inte bli en mumlande idiot.

Istället för att tänka så jobbar jag och försöker att inte känna något vad gäller någonting i livet egentligen. Det känns som att det är det ända jag kan göra för att orka.